Min kurva pekar nedåt

Var hos barnmorskan i fredags på en vanlig rutinkontroll. Allt var bra förutom att hon tyckte att jag skulle göra ännu en tillväxtkontroll. Jag har inte gått upp något i vikt sedan förra gången(två och en halv vecka) och mitt fundusmått hade inte heller ökat, snarare låg jag under kurvan nu, den har senaste tiden gått nedåt.

Jag är inte så orolig, gjorde ju en koll i vecka 32 och då hade barnet växt som det skulle, jag tror att han helt enkelt ligger långt in i magen, och om det hade varit riktigt alarmerande så hade väl hon tidigarelagt kontrollen. Jag ska dit på torsdag och det är ju bara en vecka före beräknad nedkomst. Jag frågade om vad de skulle göra ifall det visade sig att barnet faktiskt inte växer ordentligt och då svarade hon att de sätter igång förlossningen, så vi får väl se om det blir ett "valborgsmässoaftonsbarn".
Järnvärdet var bra nu igen och ska fortsätta äta järntabletterna. Hade högt blodtryck, men det har jag läst att det är vanligt i slutet av graviditeten, det är nog därför jag ser dansande prickar....

Vecka 38+1

Idag går jag in i vecka 39 och ingen bebis ännu. Jag trodde att det skulle kunna bli en tidigare förlossning eftersom jag haft så mycket sammandragningar, men man får väl se det som positivt att min livmoder har legat i hårdträning. Förhoppningsvis underlättar det vid förlossningen.
Inatt vaknade jag av att jag var genomblöt av svett, jag är lite nervös inför förlossningen, försöker att fokusera på tiden efteråt istället, när man får upp barnet på bröstet efteråt. Tänk att snart få se min lilla kille, för det vet vi (tror oss veta) att det är. Vid ultraljudskontroller har man sagt hela tiden att det är en kille. Jag har hört om andra man sagt det till och det har visat sig vara fel när väl barnet är ute. Jag har köpt ganska neutrala kläder, men visst har jag köpt en hel del typiska killkläder och jag kan knappt bärga mig att få se mitt lilla underverk live i dem. Ska till barnmorskan om två timmar, en vanlig rutinkontroll där man lyssnar på hjärtat, tar blodtryck, järnvärde och mäter magen. Jag uppdaterar vad resultaten blir....

Hjälp det närmar sig

Jag mår bra för tillfället, då jag faktiskt dragit ned på takten (vilket jag trodde var en fysisk omöjlighet eftersom jag tagit det lugnare än någonsin de senaste fem månaderna). Har mer och mer sammandragningar och inser att nu är det nära, snart får jag träffa vårat lilla barn. Helt fantastiskt!!!! Nåja, när jag känner en "värk" jag inte tidigare upplevt kommer mina tankar "Nej,nej inte nu, jag är inte riktigt redo", fast jag vet att jag är det, men jag vet ju vad som väntar. Hoppas att det blir en dag då man är utvilad iallafall.
Jag läste om hur det gick till med Julia, när jag födde henne. "Det var en lördag klockan 16 som jag skrevs in, det var andra gången den dagen som jag åkte upp till förlossningen. Jag var öppen 3 cm och vi bestämde att nu blir vi kvar. Jag hade värkar med 4 minuters mellanrum då jag åkte upp. Klockan 22:00 började öppningsskedet, och då hade jag så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Barnmorskan visade hur lustgasen fungerade, vilket var den enda smärtlindring jag hade. Jag mådde otroligt illa av lustgasen! Klockan 00:45 startade krystvärkarna och 01:26 kom vår lilla älskade dotter till världen. Hon var den första som föddes den natten på Eskilstuna".
Jag tycker att det lät som en ganska lätt förlossning och hoppas att det blir en liknande nu, visst var det jobbigt, men när jag skriver ned det så här så tycker jag att jag klarade mig bra. Det är otroligt vilken kraft det är att kunna ge liv åt en ny människa!!!!Okej, jag är redo, du kan komma, jag välkomnar dig!!!!


Så är påsken över men kvasten är kvar....

Äntligen är påsken över, har varit lite väl roliga dagar. Träffa hela släkten på påskafton med god mat och trevligt sällskap, kände mig något mör efter bilresan hem. Nu är ju solen här och det brukar vara kombinerat med gäster som vill sitta och lapa sol ute i trädgården, och jag klagar inte, för jag tycker att det är himla kul att få gäster hit ut på vischan. Till saken hör att man vill ju vara lite trevlig och man känner inte alltid efter hur man mår då det är så trevligt.
I söndagskväll efter att gästerna avlöst varandra så gick jag och lade mig ett tag. När jag senare skulle gå upp så fanns ingen kraft kvar, jag kunde helt enkelt inte komma ur sängen, men efter mycket möda så lyckades jag stappla mig upp för att gå till toa och då kunde jag inte gå!!!!Fanns helt enkelt ingen som helst styrka i mina ben och det gjorde så jäkla ont i fogarna. Jag fick ropa efter Lars så han fick stötta mig till toa, snacka om att känna sig ynklig!!!!Sen blev det sängen igen och så bad jag honom ta fram en enjomopp (en städmopp som praktiskt nog kan stå av sig självt), denna blev min krycka resten av kvällen då jag var tvungen att masa mig upp. Så gott folk GLAD PÅSK på er i efterhand, här blir blir kvasten kvar ett tag till och påminner om den fina ,soliga påskhelgen.

Var hos barnmorskan idag

Idag är jag fullgången 36 veckor och man känner sig något tung....Barnmorskan kollade mina värden idag och jag har visst högt blodtryck (Har haft lågt hela tiden under graviditeten) och mitt järnvärde var väldigt lågt =105 så BM sa att jag ska börja äta järntabletterna igen. Man ska visst ha mellan 120-140, så blodpudding och brockoli hjälpte inte. Har ju slutat med tabletterna då jag fick förstoppning (inte kul).
Jag fick se den lille idag på ultraljud igen, för att kontrollera hur barnet ligger. Det har fixerat sig och det känns vill jag lova, det trycker på som bara den. Undra om barnet kommer tidigare, BM sa att det har ingen betydelse även om barnet är fixerat, det kommer när det är redo. Jag längtar.

Inte att rekommendera

Igår fyllde min lillebror år och jag hade bestämt mig för att åka med. Mamma skulle hämta mig  och Julia vid 10:30 tiden. Jag hade frågat Lars hur lång tid det tar att att åka till Uppsala och han sa att det tog en timma ungefär. Okej det kan jag stå ut med tänkte jag. Efter ca två timmar i bilen började jag känna hur jobbigt det blev. Försökte att lyfta underkroppen lite och stäcka ut benen, men det hjälpte inte. Jag kände ett otroligt tryck emot underlivet, då antagligen den lille börjar att trycka på för att komma ut.....Bilresan tog ca tre timmar, då med en fikapaus och en snabbis in i en affär för att köpa blommor. Phu...Det är inte att rekommendera till höggravida mammor med sammandragningar. Vägen hem var minst lika jobbig (om inte jobbigare), men jag tänkte att jag kan ju se det här som en övning inför förlossningen!!!!!

Väl hemma stupade jag i säng och vilade. Senare på kvällen hade jag en timmes lång sammandragning som inte ville släppa. Det kom också lite vatten(?) så jag ringde upp till förlossningen. De sa att jag kunde komma in för kontroll. Jag frågade om det var okej att avvakta eftersom jag inte hade några värkar och det sa hon att jag kunde göra. Jag skulle bara vara uppmärksam om det kom mer vatten. Jag somnade och vaknade utan värkar eller vatten så det var nog bara överansträngning, men jag hade ringt min syster och förvarnat ifall något skulle hända. Hon ska nämligen vara med på min förlossning.

Vilken överraskning

I fredags väntade jag på min syster som skulle komma över. Vid den tiden som hon sagt knackade det på dörren och jag ropade "kom in". Ingen kom in och jag ropade ännu högre utan resultat, så jag masade mig upp och öppnade dörren. Utanför står inte bara den ena systern utan också min andra, de har händerna fulla med blommor, korg, med presenter, champange och mat.
De har ordnat en babyshower för mig, som jag har läst om och tyckt verkar vara en jättefin gest att ge sin vän eller släkting när det snart blir tillökning. Jag blev helt tårögd av lycka, det var så omtänksamt och en av de finaste överraskningarna jag har fått!!!! Och jag som var så glad över att bara min syster skulle komma och hälsa på mig, jag blev dubbelt så glad över att min andra syster var med och trippel så glad över all mat och de fina presenterna. Jag (eller bebisen) fick massor av kläder, våtservetter, nappflaska, bomullsfilt, en jättegullig ram m.m. Det kändes som alla presenter var utvalda av kärlek...Och så maten då. En jättegod lasange, vitlöksbröd, chokladtårta med vispgrädde och jordgubbar, allt var så himla gott!!!!! Tyvärr hade vi redan ätit thaimat innan eftersom Julia hade köpt det, men jag åt ändå och jag kan säga att halsbrännan den natten var olidlig men konstigt nog kändes det som om det var värt det då jag tänkte på mina systrars omtanke.

vårkänslor

I dag var det strålande väder och jag satt ute i aprilsolen och njöt. Det känns verkligen som om våren är här och snart kommer storken flygande med vår lilla leverans. Jag tror att barnet också njuter av värmen för den rör sig då jag sitter i värmen och läser.
Jag orkar inte sitta allt för länge åt gången då foglssningen gör sig påmind. Lägger mig emellanåt och öppnar istället fönstret.
Det har varit en riktigt skön dag i ensamhet faktiskt, men nu är både Julia och Lars hemma och njuter av att fredagen är här. Det märks att det är hans första arbetsvecka då han faktiskt är mer trött än vad jag är.
Julia hade köpt med sig thaimat så vi (=jag) slapp laga mat ikväll, Skönt!Tack min älskade dotter!!!! 

Snart kommer min syster hit för att hälsa på, det var länge sedan hon och jag träffades på tu man hand och bara prata, eller slappa tillsammans. Förra helgen var min andra syrra här med sin familj, jättekul att träffa dem. Vi ses inte så ofta eftersom vi alla bor i olika städer. Jag är så glad över min familj....I julas när jag inte fick göra annat än att ligga så kom mina syrror och hjälpte mig att julstäda! Egentligen kan jag väl tycka att Julia och Lars borde ha gjort det, men jag vet (liksom mina systrar) att det inte skulle ha blivit gjort.

I natt jag drömde

Inatt hade jag riktigt ont  av foglossningen, så jag tog min första värktablett under hela graviditeten. Letade fram panodilpaketet och tog en tablett och efter ca 40 minuter så tvärslocknade jag. I morse när jag vaknade var jag helt dåsig och det kändes som om jag hade tagit någon riktig hästkur. Jag satte på mig glasögona för att se att det var panodil jag hade tagit. Hade inga glasögon inatt när jag fumlade runt i medicinskåpet.
Mycket riktigt hade jag tagit fel medicin, men det var inget farligt, utan en alvedon bara....Men den verkade må jag säga eftersom jag inte sovit så gott och djupt på flera månader.
Vansinne att fumla runt efter medicin i blindo...Det kunde ju ha varit något helt annat, till exempel avmaskningsmedel för katter, penicilin som fanns kvar, allergitabletter, vagiatorer (fast de är ju ganska stora förståss...) Hur som helst så sov jag gott och drömde skönt!

Gratis är gott

Jag läste just på en föräldrasida om en som hade sparat matkvittona för denna månad, vilket faktisk jag med gjort. Vi är just nu två vuxna och en tonåring och matkostnad (inkl hygienartiklar och restaurang/hämtmat) slutade på 5 500. Då har jag visserligen inte räknat med alla apotekprodukter som man köpt. Min dotter behöver allergi medicin (pollen; nässpry, ögondrobbar och tabletter), själv har jag varit tvungen att köpa en hel del massa då jag har vissa komplikationer under den här graviditeten. Tabletter mot halsbränna (dock ingen komplikation enligt mig), bricanyltabletter mot sammandragningarna och tavigyl mot klåda (ingen normal klåda....TOKKLÅDA!!). Så pengarna rullar iväg. Hur gör man då för att få ekonomin att gå ihop? Jag har lånat böcker  och tidsskrifter på biblioteket, köpt billiga barnkläder på rea, (eftersom jag inte har något sparat efter Julia), lusläst tidskrifterna om erbjudanden som ges, tillexemplel har jag hämtat en gratis blöjhink på babyproffsen, genom att registrera mig på deras hemsida. Även Barnens hus gav bort en gratisbox med lite småsaker som är bra att ha till beräknad nedkomst. Håll ögonen och öronen öppna efter gratiserbjudanden. Gratis är gott helt enkelt. Och många bäckar små bildar en å, så alla kostnader man kan spara på är bra. Har ni bloggläsare några tips att ge på bra/eller gratis erbjudanden, dela med er!

Jag vill sova

Jag har hört att det är normalt att inte sova ordentligt under graviditeten, men att inte sova mer än tre-fyra timmar per natt känns lite jobbigt. Det sägs att man ställer in sig för det som komma skall.....Det är nog inte så mycket magen som är i vägen, utan jag har väldiga sammandragningar på natten, halsbränna och barnet far runt en hel del. Det borde bli lite lugnare snart eftersom det är dags för barnet att fixeras inom de närmaste veckorna.

Det är nog tur i oturen att jag är sjukskriven eftersom jag känner mig något asocial på grund av trötthet.
Jag försöker att ta varm mjölk med honung för att bli trött men det hjälper inte direkt. Okej, det är som sagt var inte trött jag behöver bli, då jag redan är det, utan det är sömnen jag eftersträvar. Har ni några tips att ge mig och alla andra sömnlösa? Tur att solen kommer nu så man får gå på lite solenergi.

RSS 2.0