Hjälp det närmar sig
Jag mår bra för tillfället, då jag faktiskt dragit ned på takten (vilket jag trodde var en fysisk omöjlighet eftersom jag tagit det lugnare än någonsin de senaste fem månaderna). Har mer och mer sammandragningar och inser att nu är det nära, snart får jag träffa vårat lilla barn. Helt fantastiskt!!!! Nåja, när jag känner en "värk" jag inte tidigare upplevt kommer mina tankar "Nej,nej inte nu, jag är inte riktigt redo", fast jag vet att jag är det, men jag vet ju vad som väntar. Hoppas att det blir en dag då man är utvilad iallafall.
Jag läste om hur det gick till med Julia, när jag födde henne. "Det var en lördag klockan 16 som jag skrevs in, det var andra gången den dagen som jag åkte upp till förlossningen. Jag var öppen 3 cm och vi bestämde att nu blir vi kvar. Jag hade värkar med 4 minuters mellanrum då jag åkte upp. Klockan 22:00 började öppningsskedet, och då hade jag så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Barnmorskan visade hur lustgasen fungerade, vilket var den enda smärtlindring jag hade. Jag mådde otroligt illa av lustgasen! Klockan 00:45 startade krystvärkarna och 01:26 kom vår lilla älskade dotter till världen. Hon var den första som föddes den natten på Eskilstuna".
Jag tycker att det lät som en ganska lätt förlossning och hoppas att det blir en liknande nu, visst var det jobbigt, men när jag skriver ned det så här så tycker jag att jag klarade mig bra. Det är otroligt vilken kraft det är att kunna ge liv åt en ny människa!!!!Okej, jag är redo, du kan komma, jag välkomnar dig!!!!
