sjukskriven
I vecka 18 så insåg jag att det inte var normalt att ha en stenhård mage och smärta, så jag ringde barnmorskan och hon sa att jag skulle kontakta läkare. Sedan vecka 15 hade jag haft sådana här besvär och tänkte att det är nog normalt, men när jag inte längre kunde stå upprätt förstod jag att det inte var hållbart.
Hade haft ganska mycket på jobbet och var ansvarig för en kommande basar som skulle äga rum. Jag sprang fram och tillbaka i korridorerna och det kändes som om magen bara blev hårdare och hårdare.
Läkaren konstaterade att jag hade sammandragningar och blev ordinerad sängläge. Vila, vila, vila.... Inget handlande, bärande av tvätt eller promenerande. Och jag som älskar att vara ute och gå, hade gjort det dagligen sedan jag fick veta att jag var gravid eftersom jag ville vara i form till förlossningen.
De första tre veckorna höll jag på att bli tokig, jag var så rastlös!!!!Och orolig förstårs eftersom jag så gärna ville ha det här barnet.
Nu har veckorna gått och jag är inte lika orolig längre, men jag är fortsatt sjukskriven fram till beraäknad förlossning (nu också med foglossning).
Jag kan göra små strapatser, till exempel fika med någon kompis, hälsa på arbetskamraterna, gå till biblioteket, men absolut bara en sak per dag i max två timmar orkar jag (eller min mage) med, sen kommer sammandragningarna.
Är nu i vecka 33+5 och längtar ihjäl mig till att få ta långpromenader med min lilla baby.
Hade haft ganska mycket på jobbet och var ansvarig för en kommande basar som skulle äga rum. Jag sprang fram och tillbaka i korridorerna och det kändes som om magen bara blev hårdare och hårdare.
Läkaren konstaterade att jag hade sammandragningar och blev ordinerad sängläge. Vila, vila, vila.... Inget handlande, bärande av tvätt eller promenerande. Och jag som älskar att vara ute och gå, hade gjort det dagligen sedan jag fick veta att jag var gravid eftersom jag ville vara i form till förlossningen.
De första tre veckorna höll jag på att bli tokig, jag var så rastlös!!!!Och orolig förstårs eftersom jag så gärna ville ha det här barnet.
Nu har veckorna gått och jag är inte lika orolig längre, men jag är fortsatt sjukskriven fram till beraäknad förlossning (nu också med foglossning).
Jag kan göra små strapatser, till exempel fika med någon kompis, hälsa på arbetskamraterna, gå till biblioteket, men absolut bara en sak per dag i max två timmar orkar jag (eller min mage) med, sen kommer sammandragningarna.
Är nu i vecka 33+5 och längtar ihjäl mig till att få ta långpromenader med min lilla baby.
Kommentarer
Postat av: Carina
Håll ut, han kommer snart :) :)
//Carina
Trackback