Den som väntar på något gott

Nu är jag i vecka 39 och är väldigt otålig. Ska det bli lika segt som med Joel? Det är bara sju dagar kvar till BF (På Lars födelsedag 12-02-02)Även fått ett datum satt tills den 29/1, har en del förvärkar men inget som gör att jag tror att det är dags riktigt än. Har haft ganska jobbigt psykiskt, vilket inte känns helt ok med tanke på barnet i min mage.Varmvattenberedaren är paj, jag har ont men värst är att Min svärfar är riktigt illa däran i cancer,åkte ambulans upp i förrgår och ska antagligen opereras idag, har inte hört något. Jag vill ju bara vara glad och att alla ska glädjas över det kommande barnet, men just nu känns det som om det komer i skymundan. Jag har bestämt att göra positiva saker under de här dagarna före förlossningen för att få energi o kraft. Min syster kommer ikväll då hon märkte att hon behövdes. Jag behöver allt stöd jag kan få o försöka fokusera på min bebis istället för att lägga all kraft på att vara stöd åt Lars och svärmor. Jag orar inte just nu. Har bäddat vaggan och fått hem bilbarnstolen, jag längtar tills vår lilla bebis sitter/ligger där. Den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0